Tidningen Chef & Ledarskap intervjuade mig ang Skolinspektionens senaste rapport om Rektors ledarskap (2012:1). Här är resultatet:
Skolhuvudmän behöver ge rektorer bättre förutsättningar. Skolinspektionens slutsats kommer inte som en överraskning för Signhild Olsson, rektor bland annat för Perslundaskolan och komvux i Ockelbo. För henne blir den nyligen publicerade, kommunövergripande rapporten Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten en bekräftelse: Det är på grund av omständigheter de inte rår över som många rektorer inte är de pedagogiska ledare de borde vara.
Signhild Olsson blev själv granskad i samband med en annan av Skolinspektionens inspektioner: en tillsyn av Ockelbo kommun hösten 2011. Hon fick veta att det fanns brister i hennes pedagogiska ledarskap och att hon måste vidta åtgärder för att förbättra det. ”Jag är fullständigt sågad som pedagogisk ledare”, skrev hon om sig själv i en debattartikel i Chef & Ledarskap nr 6/11.
I den nya rektorsgranskningen har utgångspunkten varit att se hur huvudmän och rektorer skapar förutsättningar för ett gott ledarskap. 30 grundskolor i 12 kommuner ingår.
Skolinspektionen konstaterar i rapporten att huvudmännen ofta sätter skolornas budget schablonmässigt, men att de i stället måste bli bättre på att analysera skolans resultat innan de fördelar resurser.
Det framgår att det som huvudmännen mest förväntar sig av rektor är att hon eller han ska vara pedagogisk ledare och hålla budgeten.
– Det låter enkelt, men det ligger jättemycket i den förväntningen, säger Signhild Olsson när Chef & Ledarskap ringer upp henne.
– Om inte förutsättningarna finns utvecklas inte verksamheten och stödet till lärarna uteblir.
I den nya granskningen identifierar Skolinspektionen tre områden som behöver utvecklas i det pedagogiska ledarskapet: Rektorns ledning för framgångsrik undervisning är ett. Roller och ansvar, liksom strukturer och processer, är ett annat område som behöver förtydligas på många skolor. Och ledningen av utvecklingsarbetet behöver förstärkas, eftersom utredarna funnit att det finns brister i de flesta rektorers systematiska kvalitetsarbete.
I Skolinspektionens tillsyn av Ockelbo, en liten kommun där knappt 600 elever fördelar sig på flera små skolor, fick alla de tre rektorerna kritik. Skolinspektionen ansåg också att de hade för dåliga förutsättningar.
Signhild Olsson och hennes kollegor har diskuterat situationen med arbetsgivaren och delvis fått gensvar, men hon menar att dialogen mellan huvudman och rektor generellt skulle behöva bli tydligare och djärvare.
– Våra fackförbund skulle kunna leda en hårdare debatt mot huvudmännen.
För Signhild Olssons del har kritiken mot Ockelbo kommun konkret resulterat i en viss avlastning. Den biträdande rektor hon samarbetar med har fått sin tjänst utökad från 30 till 50 procent.
Den nya granskningen av rektors ledarskap utmynnar i att huvudmannen, men också rektor själv, måste skapa förutsättningar för det pedagogiska ledarskapet. Det är lättare sagt än gjort för Signhild Olssons del. Utöver sina uppdrag som skolledare går hon den statliga rektorsutbildningen – utan att minska sin arbetstid. Dessutom leder hon ett utvecklingsarbete i kommunen. För att kunna vara pedagogisk ledare måste hon prioritera hårt.
– Jag är sträng med min tid, tummar inte på att hinna med lektionsbesök och uppföljningar med lärarna.
Så många som 60 procent av rektorerna i rektorsgranskningen önskar ytterligare stöd från huvudmannen.
Sighild Olsson känner igen sig. Ansvaret för praktiska sysslor som fastighetsunderhåll och brandskydd skulle hon helst vilja lämna ifrån sig helt. Hon skulle också vilja se samordning i kommunen, till exempel när en likabehandlingsplan ska upprättas. Något som också tar tid är dokumentation.
– Jag skulle vilja ha en specialpedagog som tog hand om en del av dokumentationen. Då kunde kanske lärarna få loss ytterligare en timme för undervisning.
Mimmi Palm
