lördag 20 augusti 2011

PIM sala bim....

jo, det är rätt stavat. Jag går en PIM kurs - Praktisk It och Medieteknik. Det är en kurs för att öka sin kompetens inom just it och medieteknik. Just nu håller jag på med examinationsuppgiften. Det skulle jag ha gjort i våras, men det blev inte då och vi fick lite respit-tid och på torsdag är det dags att redovisa för examinatorn. Jag ska göra en presentation med bild, ljud (musik och tal) och just nu vet jag inte hur jag ska få i hop den. Egentligen ska jag göra en visionär presentation med min personal som målgrupp. Men jag har inte tillräckligt med underlag för det, så jag har besätmt mig för att göra en presentation av min lilla tur över vidden mellan Flöyen och Ulriken, två av Bergens sju berg. Jag gick denna tur tillsammans med min systerdotter den 23 juli, dagen efter Utöya.

Jag ger mig nu in i skapandets värld för några timmar!
Wish me luck!

söndag 14 augusti 2011

Svamlandets ädla konst!

Nu är vi i gång i skolan och alla ens planeringar och instruktioner ska sättas ut i livet. Då kommer vi in på tydlighetens ädla konst. Hur tydlig kan man vara egentligen? Kommunikation och information är hur enkelt osm helst eller hur svårt som helst! Och vore det inte enkelt om alla tänkte som jag? Men så är ju inte fallet.

Jag har jobbat med tjänstefördelningen för lärarna åtskilliga timmar, och för mig är det glasklart. Nu sitter schemagruppen och river sitt hår för att de inte förstår vad jag menar. Jag har skickat ut ett antal mail om än det ena än det andra. Hur komer detta att förstås och tolkas? ja inte är det utifrån min ryggsäck och mina erfarenheter. Jag har läst en liten skrift som följer med tidningen Chef. Den heter Så blir du tydlig som chef - Allt om tydlig kommunikation och medarbetarnas reaktioner! Där läser jag om svamlandets ädla konst och att det är en tunn gräns mellan tydlighet och otydlighet, att det kan vara bra att balansera på rätt sida.

Jag tror att min personal uppfattar mig som en som tar beslut - och i bland för snabba beslut. Men någon stans i min hjärna tycker jag själv att det är bra med snabba beslut, men det är ju i min hjärna. Många människor som är mer analytisk än jag, kan tycka att det behövs lite mer tanke bakom besluten. Och jag kan hålla med om det! Jag borde i bland tänka lite mer omkring vissa beslut. Jag ska tänka på alla goda råd i denna lilla skrift och leva som jag lär och bli lite bättre på tydlighet, det ska vara ett av mina mål i framtiden. Jag ser oftast målet/budskapet tydligt framför mig, med det hjälper lite om jag inte får med mig min kära personal. Därför kommer jag att vara rätt så tjatig i mitt mål att förtydliga och påminna om målet/budskapet. Jag ska vara övertydlig med uppdrag, förväntningar, tidplaner, uppföljning och återkopplingar!

Vad man använder för ord och meningar i budskap som man kommunicerar ut genom informationsblad/veckobrev/mail till olika mottagare, kan också ha stor betydelse.
Jag är jätteförtjust i denna lilla dikt av Alf Henriksson:
Ett ord som en människa fäster sig vid
kan verka i oberäknelig tid
Det kan framkalla glädje till livets slut
Det kan uppväcka obehag livet ut
Ja det kan påverka livet på jorden
Så slarva inte med orden


Det gäller också här att behärska svamlandets ädla konst. Om man känner sig osäker borde man ta hjälp av en kollega eller någon annan man litar på. Om man väljer fel ord, eller "slarvar med orden", kan det i bland få förödande följder.

Tydlighet föder tydlighet = bra kommunikation!


tisdag 9 augusti 2011

Vardagen har kommit ikapp mig ;)

Nu är det full fart igen! I dag började flera stycken på kontoret och det blev både trevliga fikastundar och en riktig lunchbreak! Det behövs!
Lärarnas årsprogram avseende implementering av Lgr11 och vår viktiga synvända är nu i box och vi skickar ut allt i dagarna! Alla lärare börjar på torsdag. En skola är ingen skola före eleverna kommer! Vi längtar efter dom, och den 22 augusti kan vi hälsa våra nya sjuor välkommen och åttor och nior välkommen tillbaka!
Det ska bli så roligt att jobba med utveckling av verksamheten i höst, att se hur lärarna blir riktigt upplyfta av att ha något nytt för ögonen!
Två nya lärare har vi med oss i teamet i år, en i matte och en i spanska! Jag önskar Matts och Jesus välkommen till oss och lycka till med arbetet i arbetslaget!

Just nu är det mycket som händer i världen som ger oss gungfly och vi blir oroliga.
Det är ekonomisk kris i USA vilket ger synergieffekter på oss alla på olika vis.
Hungersnöden i Afrika är frustrerande. Alla kan inte göra allt, men alla kan göra något. Läs läraren Ann-Marie Körlings blogg om vad du kan göra för att hjälpa!
Utöya har inte släppt, i söndags var det en dokumentär om händelserna på tv….och jag kan berätta att några affärer i KIWI kedjan i Norge vill inte ha tidningarna i tidningsställen vänt utåt i butiken om ”personen som vi inte ska benämna” är på framsiden. Det är bra! vi ska inte ge mördaren ett ansikte utåt! Tydligen är det han är mest intresserad av.


Ja, det är en omtumlande tid vi lever i. det jag önskar nu är att det blir ett sjuhejdundrades fantastiskt år på Perslundaskolan, för eleverna, för oss personal och för skolan! Utredningen om Ockelbos skolorganisation ska sjösättas nu i höst. Denna utredning är en förutsättning innan det blir beslut om rust av våra lokaler som är i extremt dåligt skick! Vi har mycket som är bra: personalen, maten och en positiv kämparanda, men vi kan inte skylta med ändamålsenliga lokaler. Jag blir ledsen varje gång jag går ner i källaren och ser pojk- och tjejtoaletterna. En del kritiska röster har jag hört ang att det har tagits in en utomstående konsult för utredningsuppdraget. Själv tycker jag det är bra! Jag var med i den förra omgången, då politikerna sa nej till vårt förslag. Det var ledsamt. Men nu tar vi nya tag! Jag tänker på SAS-Jan Carlzon och vad han har skrivit i sin ledarskapsbok ”Riv pyramiderna” (s.133) ang konsulter: "Jag kan inte tycka annat än att det är klokt och ansvarsfullt att ta ombord en lots när man ger sig in i nya och riskabla farvatten!"

Nu kastar vi loss inför nästa läsår!

måndag 1 augusti 2011

Att leva eller att dö....

...det var frågan för många ungdomar som vistades på Utöya utanför Oslo den 22 juli i år. Att göra rätt val i rätt ögonblick, kan ha haft betydelse för dom som överlevde massakren på Utöya. En av dom som var med på Utöya, Prableen Kaur, skriver i sin blogg om sina upplevelser av det som skedde, nästan minut för minut, och mina tårar trillar. Det är helt ofattligt att detta kan ske. I mitt lille land... Jag känner stor sorg och mitt varmaste deltagande till de som var utsatta och inblandade under denna ödesdigra fredag. Jag känner mig också stolt över att Norge reser sig i en gemensam kamp för demokrati och frihet.

Jag är tillbaka i skolan i dag efter fem veckors semester. Jag är mycket berörd! Jag var i Bergen under attentaten och mina tankar gick till mina barn, både mina bilogiska och till "mina" elever på skolan, många av ungdomarna på ön var inte äldre än 14 år, och tankarna vandrade till andra dåd, då särskilt skolskjutningarna som har varit aktuella senare åren. Hur kan vi påvärka och tänka till när vi organiserar oss i skolan? Vad kan vi göra för att detta inte ska hända hos oss? Everyone cant do evrything, but everyone can do something!

Vi måste ta oss mer tid med våra ungdomar! I vår iver efter att vara effektiva, spar vi in på tid, tid som är viktig för att kunna prata med ungdomarna, kunna sätta sig ner i korridorerna och ha en dialog om det som upptar ungdomarna i nuet! Detta att kunna ta sig tid och prata, upplever jag är det viktigaste för demokratins utveckling, för ungdomarans uppfattningar om samhället. Vi vuxna måste lyssna på dom, bemöta deras tankar, reflextioner och farhågor, inför det som kommer, vuxen livet och det att vara en världsmedborgare. Vi har inte svar på allt, men det är vår skyldighet att SE ALLA, i allafall måste alla av oss se någon varje dag!

Vårt kunskapsuppdrag i skolan handlar om detta! Det är jätteviktigt ur många olika perspektiv! Vår skola vilar på demokratisk grund: "Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande." Utdrag av portalparagrafen i vår nya läroplan LGR11.

Fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande uppstår genom samtal! Jag uppmanar alla som jobbar i skolan att stanna upp varje dag, att tänka: Såg jag någon i dag? Pratade jag med någon elev i dag om något som upptog han/henne? har jag pratat med en kollega om hur han eller hon mår?

Vi måste stanna till och bry oss om varandra - varje dag!

Här kommer Björn Eidsvågs text Eg ser som han sjöng på konserten i Oslo domkirke den 30 juli. Den är på nynorsk, hoppas att ni förstår innebörden.

Eg ser at du e trött,
men eg kan ikkje gå
alle skritta for deg.
Du må gå de sjöl.
Men eg vil gå de med deg.
Eg vil gå de med deg.

Eg ser du har det vondt,
men eg kan ikkje grina alle
tårene for deg.
Du må grina de sjöl,
men eg vil grina med deg.
Eg vil grina med deg.

Eg ser du vil gi opp,
men eg kan ikkje leva
livet for deg.
Du må leva det sjöl.
Men eg vil leva med deg.
Eg vil leva med deg.

Eg ser at du e redd,
men eg kan ikkje gå i döden for deg.
Du må smaka han sjöl,
men eg gjer död til liv for deg,
eg gjer död til liv for deg.
eg gjer död til liv for deg.

Eg har gjort död til liv for deg.
Eg har gjort död til liv for deg.


Låt oss vara rädda om varandra!